Utmaningarna vid möjligheternas horisont

03
Jul
BERNDT TIBERG: Utmaningarna för norra Sverige är enorma, men det är också möjligheterna. I en färsk rapport konstateras att det krävs en omfattande tillförsel av arbetskraft och nya invånare.

Konsulatet har i flera poddar tagit upp de krav som samhälle och näringsliv står inför med anledning av industriboomen i norr. Vd:n för Norrbottens handelskammare var tidigt ute och menade att utan hållbara investeringar i infrastruktur kommer de planerade satsningarna inte att nå sin potential.

För egen del skrev jag 10 april i en nyhetskrönika i Norrbottens-Kuriren att det måste bli verkstad omedelbums. Annars är risken stor att de många utmaningarna hamnar i vältaliga byråkratrapporter och diagrampackade powerpoints.

Utgångsläget är nämligen inget vidare. Befolkningskurvan slokar som en ledsen pelargon. Norrbotten har sämst skjuts på befolkningen av alla län. De äldre blir fler och de unga flyttar inte tillbaka efter studier på annat håll. Att få hit arbetskraft som matchar arbetsmarknadens behov kan därför bli kvalificerat knepigt.

Ny rapport om utmaningarna

I dagarna har Luleå Business Region släppt en rapport om de utmaningar norra Sverige måste klara av att ta sig an. Bland annat konstateras att det krävs en omfattande tillförsel av arbetskraft och nya invånare som inte bara behöver någonstans att bo utan också möjligheter att leva, trivas och utvecklas. De behöver service, välfärd, infrastruktur och en social hållbarhet. Behovet av befolkningstillväxt är en angelägenhet som berör både näringsliv och samhälle.

Och det är inte bara lokalsamhället i norr som snabbt måste bidra till att utvecklingen påskyndas. En omfattande press på myndigheter och politik skapar incitament till omprövning och tidigareläggning av långsiktiga investeringar, skriver man i rapporten; Satsningar som Malmporten, Norrbotniabanan, dubbelspår på Malmbanan och mellan Boden–Luleå kommer att omförhandlas och få ökad prioritet.

Utmaningarna är möjligheter

Rapporten från Luleå Business Region och dess samarbetspartners är ett välskrivet och klartänkt dokument om prövningarnas magnitud som norra Sverige kan förvänta sig. Att ta ledartröjan i klimatomställningen och samtidigt växa – säg i storleksordningen 50-100 000 invånare – är ingenting man bara snyter ur näsan.

Utmaningarna är enorma, men det är också möjligheterna. Norra Sverige ska inte bara gå en match ”mot sig själv” och bevisa sin förmåga – omställningen handlar lika mycket om den uppmärksamhet omställningen fått och kommer att få i omvärlden. Läget ger norra Sverige ett gyllene tillfälle att bygga en ny identitet och en ny image; Sveriges norra landsände och Europas sista vildmark måste bli känd för andra saker än midnattssol, stora skogar, snöskotrar, jakt och ödslighet.

Hållbart, smart och nära

När världens gröna industriögon riktas mot norra Sverige är det viktigt att skapa en gemensam och tydlig platsidentitet som knyter an till den aktuella utvecklingen, skriver Luleå Business Region.

Bland tänkbara effektiva verktyg för att berätta om möjligheterna i regionen nämns storytelling, PR och ambassadörskap. För att förändra bilden av norra Sverige måste fler våga sticka ut och våga investera – ”norra Sverige har goda förutsättningar att bli en grön arktisk världsutställning som bidrar till klimatomställningen i Europa och världen”.

Luleå Business Region menar att norra Sverige bör enas om ett koncept med en gemensam affärsmodell som hjälper alla att pusha utvecklingen i samma riktning: Hållbarhet, smarthet och närhet – eller som man föredrar att benämna det – a CLEAN, CLEVER and CLOSE region.

Berndt Tiberg

——-

Fotnot 1: Konsulatets poddar som diskuterar behovet av befolkningstillväxt, kompetensförsörjning och andra utmaningar publicerades 30/3, 28/4, 9/6 och 1/7 och kan höras här.

Fotnot 2: Rapporten kan laddas ner från luleabusinessregion.seRapporten Clean, Clever, Close har tagits fram i samverkan mellan en lång rad aktörer, bl a  Företagarna Norrbotten, Norrbottens handelskammare, Norrlandsfonden, LTU Business, IUC Norrbotten, Swedbank m fl.

 

 

Fler krönikor

13
Maj

Politiker, prata ur skägget!

Det är valår. Politikerna måste visa respekt för oss väljare och prata tydligt om vad de går till val på – istället för att framstå som mediatränade strateger.
Det är valår och det märks, skulle man kunna säga. De stora tv-kanalerna laddar på med partiledardebatter. En del av det traditionella slaget med frågor och svar, andra med experter i studion och politiker som får debattera frågor som rör allt från skola, bensinpris och polis till klimat, försvar och demokrati.
06
Maj

Samhällsdebatt med insikt och känsla

Samhällsdebatt med insikt och känsla

Jag kommer till en insikt om vad jag ser i debatten: Vanliga människor som gör underverk med fläskkarré och skidbilder från fjällen, skriver och reflekterar om virus och krig med insikt och känsla.
22
Apr

Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Är det verkligen bara tillgången på el och markytor som gör att stora satsningar planeras till norra Sverige? Eller är det möjligen så att vi går med på vad som helst utan motprestationer?
15
Apr

Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

Här i norr åt vi pingstägg i stället för påskägg förr i tiden. Fåglarnas sexliv stämde inte riktigt överens med den kristna naturen.