Utmaningarna vid möjligheternas horisont

03
Jul
BERNDT TIBERG: Utmaningarna för norra Sverige är enorma, men det är också möjligheterna. I en färsk rapport konstateras att det krävs en omfattande tillförsel av arbetskraft och nya invånare.

Konsulatet har i flera poddar tagit upp de krav som samhälle och näringsliv står inför med anledning av industriboomen i norr. Vd:n för Norrbottens handelskammare var tidigt ute och menade att utan hållbara investeringar i infrastruktur kommer de planerade satsningarna inte att nå sin potential.

För egen del skrev jag 10 april i en nyhetskrönika i Norrbottens-Kuriren att det måste bli verkstad omedelbums. Annars är risken stor att de många utmaningarna hamnar i vältaliga byråkratrapporter och diagrampackade powerpoints.

Utgångsläget är nämligen inget vidare. Befolkningskurvan slokar som en ledsen pelargon. Norrbotten har sämst skjuts på befolkningen av alla län. De äldre blir fler och de unga flyttar inte tillbaka efter studier på annat håll. Att få hit arbetskraft som matchar arbetsmarknadens behov kan därför bli kvalificerat knepigt.

Ny rapport om utmaningarna

I dagarna har Luleå Business Region släppt en rapport om de utmaningar norra Sverige måste klara av att ta sig an. Bland annat konstateras att det krävs en omfattande tillförsel av arbetskraft och nya invånare som inte bara behöver någonstans att bo utan också möjligheter att leva, trivas och utvecklas. De behöver service, välfärd, infrastruktur och en social hållbarhet. Behovet av befolkningstillväxt är en angelägenhet som berör både näringsliv och samhälle.

Och det är inte bara lokalsamhället i norr som snabbt måste bidra till att utvecklingen påskyndas. En omfattande press på myndigheter och politik skapar incitament till omprövning och tidigareläggning av långsiktiga investeringar, skriver man i rapporten; Satsningar som Malmporten, Norrbotniabanan, dubbelspår på Malmbanan och mellan Boden–Luleå kommer att omförhandlas och få ökad prioritet.

Utmaningarna är möjligheter

Rapporten från Luleå Business Region och dess samarbetspartners är ett välskrivet och klartänkt dokument om prövningarnas magnitud som norra Sverige kan förvänta sig. Att ta ledartröjan i klimatomställningen och samtidigt växa – säg i storleksordningen 50-100 000 invånare – är ingenting man bara snyter ur näsan.

Utmaningarna är enorma, men det är också möjligheterna. Norra Sverige ska inte bara gå en match ”mot sig själv” och bevisa sin förmåga – omställningen handlar lika mycket om den uppmärksamhet omställningen fått och kommer att få i omvärlden. Läget ger norra Sverige ett gyllene tillfälle att bygga en ny identitet och en ny image; Sveriges norra landsände och Europas sista vildmark måste bli känd för andra saker än midnattssol, stora skogar, snöskotrar, jakt och ödslighet.

Hållbart, smart och nära

När världens gröna industriögon riktas mot norra Sverige är det viktigt att skapa en gemensam och tydlig platsidentitet som knyter an till den aktuella utvecklingen, skriver Luleå Business Region.

Bland tänkbara effektiva verktyg för att berätta om möjligheterna i regionen nämns storytelling, PR och ambassadörskap. För att förändra bilden av norra Sverige måste fler våga sticka ut och våga investera – ”norra Sverige har goda förutsättningar att bli en grön arktisk världsutställning som bidrar till klimatomställningen i Europa och världen”.

Luleå Business Region menar att norra Sverige bör enas om ett koncept med en gemensam affärsmodell som hjälper alla att pusha utvecklingen i samma riktning: Hållbarhet, smarthet och närhet – eller som man föredrar att benämna det – a CLEAN, CLEVER and CLOSE region.

Berndt Tiberg

——-

Fotnot 1: Konsulatets poddar som diskuterar behovet av befolkningstillväxt, kompetensförsörjning och andra utmaningar publicerades 30/3, 28/4, 9/6 och 1/7 och kan höras här.

Fotnot 2: Rapporten kan laddas ner från luleabusinessregion.seRapporten Clean, Clever, Close har tagits fram i samverkan mellan en lång rad aktörer, bl a  Företagarna Norrbotten, Norrbottens handelskammare, Norrlandsfonden, LTU Business, IUC Norrbotten, Swedbank m fl.

 

 

Fler krönikor

15
Okt

Broderiets mästarinna gästar Konsulatet

Britta Marakatt-Labba är en av våra mest uppmärksammade konstnärer internationellt. Hon har kallats Broderiets mästarinna och har fått en rad utmärkelser för sitt samiska konstnärskap.
Det tog 40 år för den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba att slå igenom. I Norge var hon känd, och till viss del i Sverige. Men när en gallerist i Stockholm bestämde sig för att ställa ut Marakatt-Labbas bilder möttes hon av småspydiga kommentarer – hemslöjd är väl inget att satsa på! Nyligen tilldelades Britta Marakatt-Labba det ärofyllda Ragnar Lassinanttis kulturpris för 2021.
11
Sep

Luleå Hockey kan gå hela vägen

Luleå Hockey kan gå hela vägen

MALIN ÖHRLUND: Respekt och ledarskap är de viktigaste ingredienserna för att få stopp på hockeyns många hjärnskador. Och kanske kommer Luleå att gå hela vägen i årets SHL.
30
Aug

Lätt som det låter, fast på engelska

Lätt som det låter, fast på engelska

Att utländska ord smyger sig in i svenskan är helt naturligt. Men ibland går det till överdrift – as simple as it sounds, skriver Berndt Tiberg i denna krönika för Konsulatet.
27
Aug

Yrkesfiskarna väger lätt i forskningen

Yrkesfiskarna väger lätt i forskningen

Jonas Lundström reflekterar över naturens artrikedom och att vissa arter är naturligt sällsynta. Man kan inte alltid utgå ifrån att det beror på mänsklig påverkan.