Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Är det verkligen bara tillgången på el och markytor som gör att stora satsningar planeras till norra Sverige?

Eller är det möjligen så att vi är så desperata här uppe att vi ställer upp och fixar med allt, utan några som helst motprestationer på de företag som vill etablera sig?

Det här är något jag funderat på en längre tid, mycket kopplat till de stora satsningar som ska göras här uppe. Några mil söderut finns redan Northvolt, här byggs det för fullt och bara bygget i sig skapar så klart arbetstillfällen. Den saken är klar.

Men vad händer mer? Jo, Skellefteå storsatsar. Man bygger bostäder och ska bygga ut samhällsservicen för att kunna ta emot inflyttande arbetskraft. Men frågan är om man hinner? Det är inte gjort i en handvändning att göra dessa stora insatser för samhället och i mina ögon finns risken att den familjära infrastrukturen inte finns på plats samtidigt som arbetskraften ska flytta dit.

Då hamnar man i en situation där den inflyttade arbetskraften hittar andra lösningar, och hips vips är Skellefteå en oljeplattform med ”fly-in-fly-out”. Och Skellefteå är överdimensionerat.

Situationen är liknande i Boden, H2 Green Steel ska vara i gång om två år. Visserligen i lite mindre skala, men att ha en fungerande, utbyggd, samhällsservice med bostäder på plats om två år är något av en utopi.

Men när satsningarna kallar så står kommunerna redo. Här ska ställas upp, till varje pris.

Min fråga är – vad får Skellefteå och Boden tillbaka från exempelvis Northvolt och H2 Green Steel? Både på kort och lång sikt.

H2 Green Steel har sitt huvudkontor i Stockholm, Northvolt likaså. Här hade man haft chansen att visa sin satsning genom att satsa på riktigt. Men nej. När det kommer till kritan landar huvudkontoren i huvudstaden.

Northvolt har hunnit bli ett mer etablerat företag och fabriken byggs för fullt. Märks det i Skellefteå på något annat sätt?

Skellefteå är som bekant synonymt med hockeylaget Skellefteå AIK. Eller ”AIK” som man säger i schtaan. En snabb titt på AIK:s hemsida avslöjar att Northvolt inte finns med bland någon av de stora sponsorerna, inte heller bland ”1943-klubben” finns Northvolt med. ”1943-klubben” är ett sponsorupplägg som är riktat till mindre företag för att alla som vill ska kunna känna sig delaktiga i klubbens sponsring. Man behöver inte vara Boliden eller Skelleftekraft för att vara sponsor.

Liknande upplägg finns givetvis i de flesta elitföreningar runt om i landet. Som en passus.

Nå, hursomhelst. Jag kan tycka att det är konstigt att man, som en av Skellefteås mest profilerade företag inte är med och sponsrar stadens största angelägenhet.

Men man kanske har gått in med en rejäl slant i kulturen? Kulturhuset Sara kanske är delfinansierat av Northvolt? Inte vad jag kan se.

Om ett företag verkligen ska bli etablerat på en ort krävs att folket tar företaget till hjärtat. Att orten och befolkningen blir en och samma. Som LKAB och Kiruna, eller SSAB och Luleå eller Boliden och Skellefteå för den delen.

Jag ger H2 Green Steel ett tag till på sig. Men sedan bör företaget sätta sitt avtryck i Boden. Bli ett med bodensarna. Lyckas företaget med det, ja – då är framgångssagan ett faktum.

Om inte? Då har vi en oljeplattform i Boden. Och en hyggligt besviken kommunledning.

Malin Öhrlund