Lillprinsen borde fått heta Luleå

22
Apr
BERNDT TIBERG: Norrbotten fick visserligen ingen hertig, men hovet borde åtminstone hedrat den nye lillprinsen med ett norrbottniskt klingande namn.

Ett bra namn är det bästa man kan ärva, säger det gamla ordspråket. Men det vetetusan. Tiderna förändras och så gör namnen. Nu för tiden kan man heta nästan vad håken som helst.

Hade vi fått en hertig av Norrbotten så hade han hetat Julian. Hertig Julian. Men traditionen fick råda: Norrbotten och Lappland har aldrig haft någon hertig eller hertiginna, och så får det bli. Inte för att jag bryr mig. Däremot är det lite intressant att fundera på namnvalet.

När prinsessan Estelle döptes rasade regentlängdsexperterna. Författaren Herman Lindkvist tyckte att ”Estelle” lät som en nattklubbsdrottning, helt utan rojalistisk anknytning. Och så är det väl med Julian också. De enda Julian jag känner till i vår samtid är en kanadensisk bluespianist, en Lennon och en Assange. Den senare blev husarresthullu på en ambassad i London efter en misstänkt våldtäkt; Att dansa hulahula på nattklubb måste i jämförelse betraktas som en oskuldsfull västanfläkt.

Potatis Pettersson?

Julian är ett rätt vanligt namn i Sverige. 17 kvinnor heter Julian och bortåt 3 000 män. Hade hertigen av Hallands föräldrar haft lite guts hade de förstås döpt gossen till något unikt – som Luleå! Hertig Luleå av Halland, det hade låtit mumma.

Vem minns inte föräldrarna som fick nobben när de ville döpa sin dotter till just Luleå. Skatteverket tyckte Luleå var ett oanständigt namn. Men länsrätten var med på noterna. På SCB:s hemsida framgår att det numera finns två flickor i Sverige med detta underbara namn.

På senare år tycks Skatteverkets namnexekutörer ha blivit betydligt mer liberala. Varför skulle det annars finnas barn i vårt land som döpts till Potatis, Pucko, Balle och Porsche? Fyra grabbar har fått namn efter det berömda bilmärket. Huruvida de har 911 eller Cayenne som mellannamn framgår inte av SCB:s redovisning.

Traktor Tiberg?

I Ryszard (!) Kapuscinskis roman Imperiet läser jag om författarens resor till Sovjetunionen. I den forna delstaten Azerbajdjan hade föräldrar i alla tider lagt ner sin lyriska själ i valet av namn till sina barn. Flickor döptes gärna till Gulnara (blomma), Nargis (narciss), Bahar (vår) eller liknande. Men efter revolutionen krossades denna poetiska namnådra brutalt. Då skulle flickor i stället döpas till namn som hedrade de många moderniteter som dök upp på landsbygden. Därför fick flickorna bolsjevikrobusta namn som Traktor, Lemonad och Chaufför. En pappa, som kanske hoppades på skattelättnader i den sovjetiska femårsplanen, gav sin dotter namnet Finotdel, en förkortning för Finansavdelning.

Även om somliga svenskar fått myndigheternas godkännande att heta rätt udda saker som Brooklyn och Solis, är det ingenting jämfört med många andra länder. På småbarnsföräldrarnas webb Babyhjälpen läser jag att amerikanska barn kan heta Candy Christmas och att en nyzeeländsk krabat döpts till Number 16 Bus Shelter (Busshållplats 16). Månne denna telning ha hedrats med ett namn som för evigt minner om själva platsen för nedkomsten, eller möjligen tillblivelsen?

Prinsessan Luppio?

Norrbottniska namn är väl representerade i svenska statens namnregister. 106 personer har Pajala som efternamn, 18 kvinnor heter Kiruna i förnamn, nio män Giron och sex heter Boden. Fyra män heter Kalix, 14 personer har Töre som förnamn. Sex kvinnor heter Karungi. 44 svenskar har efternamnet Kukkola.

Men ingen i Sverige heter Klöverträsk, Laisvall, Ryssbält eller Luppio. Ett litet tips till det kungliga hovet när de funderar på vad de ska döpa ätteläggen till!

Tänk så mycket folklig glädje hovet skulle sprida med lite norrbottnisk guldkant på namngivningen: Prinsessan Luppio, prins Ryssbält eller varför inte drottning Säivis och kung Deppis!

Berndt (en av 13 000)

Foto: Prins Julian fotograferad av sin far Prins Carl Philip. Copyright Kungl Hovstaterna.

Fler krönikor

15
Okt

Broderiets mästarinna gästar Konsulatet

Britta Marakatt-Labba är en av våra mest uppmärksammade konstnärer internationellt. Hon har kallats Broderiets mästarinna och har fått en rad utmärkelser för sitt samiska konstnärskap.
Det tog 40 år för den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba att slå igenom. I Norge var hon känd, och till viss del i Sverige. Men när en gallerist i Stockholm bestämde sig för att ställa ut Marakatt-Labbas bilder möttes hon av småspydiga kommentarer – hemslöjd är väl inget att satsa på! Nyligen tilldelades Britta Marakatt-Labba det ärofyllda Ragnar Lassinanttis kulturpris för 2021.
11
Sep

Luleå Hockey kan gå hela vägen

Luleå Hockey kan gå hela vägen

MALIN ÖHRLUND: Respekt och ledarskap är de viktigaste ingredienserna för att få stopp på hockeyns många hjärnskador. Och kanske kommer Luleå att gå hela vägen i årets SHL.
30
Aug

Lätt som det låter, fast på engelska

Lätt som det låter, fast på engelska

Att utländska ord smyger sig in i svenskan är helt naturligt. Men ibland går det till överdrift – as simple as it sounds, skriver Berndt Tiberg i denna krönika för Konsulatet.
27
Aug

Yrkesfiskarna väger lätt i forskningen

Yrkesfiskarna väger lätt i forskningen

Jonas Lundström reflekterar över naturens artrikedom och att vissa arter är naturligt sällsynta. Man kan inte alltid utgå ifrån att det beror på mänsklig påverkan.