Lätt som det låter, fast på engelska

30
Aug
Att utländska ord smyger sig in i svenskan är helt naturligt. Men ibland går det till överdrift – as simple as it sounds, skriver Berndt Tiberg i denna krönika för Konsulatet.

BERNDT TIBERG: Engelskan har hög språkstatus i Sverige. Så hög att den smyger sig in i kommunens viktiga meddelanden. Men hur smart är det?

Häromdan hamnade jag i en bilkö i Luleå. Stora skyltar ropade ut budskapet WORK ZONE SAFETY. Inte en svenskspråkig skylt så långt ögat kunde se.  Man kunde förledas tro att några brittiska vägarbetare kommit rejält på villospår, men arbetsfordonen på platsen kom sannolikt från kommunen eller Vägverket.

På teve intervjuas ett av våra stjärnskott på artisthimlen. Nu har hon gjort ett album på svenska. När hon tillfrågas om varför hon valt att skriva på modersmålet svarar hon att svenskan har more impact. Ridå.

Skajpa, embrejsa, fejsa

Med jämna mellanrum uppmärksammar språkvårdare hur engelskan dompterar svenskan, både i dagligt tal och skriftspråk. Vart sjunde nyord sägs vara ett engelskt lån. Vi säger paintball, skajpa, embrejsa och influencer. Ord som kan låta lika främmande i dag som en gång hamburgare, popcorn och jeans lät när de gjorde premiär i svenska språket.

Språket har i alla tider påverkats av andra språk; Under Hansatiden importerade vi nyord som arbete, granat och smink. Senare kom franskans a la carte, crème fraiche och journalist. Senaste seklet har musiken gett oss ord som jazz, synt, rock’n roll och waila. I det moderna kommunikationssamhället sprider sig ord och uttryck över landgränserna lika hämningslöst som en pandemi.

Stiligare outfit

Språkvårdare påtalar ofta att man inte ska överdriva den engelskspråkiga faran. Ändå tycks det ibland som om våra svenska språkvårdare gått i ide. Den allt större floran av lånord borde granskas mer kritiskt. Vissa utrikiska termer har fått oförtjänt stor plats i både språket och de sociala sammanhangen; Kick-off, after work, trafficking, franchising och virtual reality är bara några ord som med fördel skulle kunnat kläs i svenskspråkig folkdräkt.

Men uppenbarligen tycker vi att engelskan ger det vardagligt svenskgrå en stiligare, förlåt mig, outfit. I platsannonser läser jag om svenska företag som söker pricing actuary, prime risk officer och product cost controller. Det låter flott som fan, men när man kokar ner titlarna blir det bara vanliga kontorskneg.

Moped, tunnelbana och ombudsman

Svenskan förändras förvisso inte bara av engelsk språklig fåfänga. Enligt Språktidningen har intresset för japansk mat och populärkultur gjort att soluppgångens land numera är vår näst största långivare på ord: emoji, tsunami, bonsaiträd, sushi, tofu, karaoke… Ska vi beskriva att vi känner oss harmoniska är det bara att viska fram ett ikigai och komposterar vi avfall a la Nippon så skitar vi ner händerna med bokashi.

Men tvärtom, då? Vilka svenska ord mer än smorgasbord och gravlax har nästlat sig in i andra språk? Det finns en hel del faktiskt. Britterna har tagit till sig ord som ombudsman, orientering och moped. Norrmännen har lånat in kändis och fjortis, ryssarna skärgård, tjeckerna ribbstol, holländarna knäckebröd, finländarna lär säga tunnelpaana och Systeemi och polackerna kallar sina dammsugare för elektroluks.

Importord på köpet

Kanske är det så att alla språk utvecklas och utökas när verkligheten förändras, som språkprofessorn Mall Stålhammar påpekat. Importerade produkter och företeelser innebär att vi måste definiera dem och då följer ofta benämningen med på köpet.

Men ibland går det till överdrift. Som när Luleå kommun sätter upp små informationstavlor om hur man går och cyklar. Budskapet på svenska avslutas med en prutthurtig (höll på att skriva farty) slutkläm på engelska; Hela budskapet blir obegripligt om man inte kan engelska och dubbelt obegripligt om man bara förstår den engelska, förlåt mig, taglinen.

Man kanske kan säga att skyltfabrikören Luleå kommun både trampar i klaveret och är ute och cyklar – as simple as it sounds.

BERNDT TIBERG

Fler krönikor

13
Maj

Politiker, prata ur skägget!

Det är valår. Politikerna måste visa respekt för oss väljare och prata tydligt om vad de går till val på – istället för att framstå som mediatränade strateger.
Det är valår och det märks, skulle man kunna säga. De stora tv-kanalerna laddar på med partiledardebatter. En del av det traditionella slaget med frågor och svar, andra med experter i studion och politiker som får debattera frågor som rör allt från skola, bensinpris och polis till klimat, försvar och demokrati.
06
Maj

Samhällsdebatt med insikt och känsla

Samhällsdebatt med insikt och känsla

Jag kommer till en insikt om vad jag ser i debatten: Vanliga människor som gör underverk med fläskkarré och skidbilder från fjällen, skriver och reflekterar om virus och krig med insikt och känsla.
22
Apr

Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Är det verkligen bara tillgången på el och markytor som gör att stora satsningar planeras till norra Sverige? Eller är det möjligen så att vi går med på vad som helst utan motprestationer?
15
Apr

Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

Här i norr åt vi pingstägg i stället för påskägg förr i tiden. Fåglarnas sexliv stämde inte riktigt överens med den kristna naturen.