Hur får vi stopp på mäns våld mot kvinnor?

14
Jul
MALIN ÖHRLUND: Vi har misslyckats som samhälle. Mäns våld mot kvinnor fortsätter. Konsekvenserna är fasansfulla. För några dagar sedan valde en kvinna att ta livet av sig själv och sina barn.

Vi har misslyckats som samhälle. Igen.

Den 7 juli 2021 valde en 30-årig tvåbarnsmamma att ta sina barn i famnen, ställa sig på en tågräls och inte flytta sig.

Lokföraren tutade och gjorde allt i sin makt för att undvika det oundvikliga. Men lyckades inte. Den 30-åriga mamman hade bestämt sig.

År av trakasserier, hot, förnedring och våld ledde till att kvinnan slutligen fick skyddat boende. Ett boende där hon skulle vara säker från mannen som utövade våldet. Barnens far.

Kvinnan var nedbruten, psykiskt och fysiskt. Hon var i sina egna ögon inte värd någonting och hade slutit sig från samhället. Ett samhälle som misslyckats att skydda henne och barnen.

Våldsverkaren fick delad vårdnad

Den där onsdagen i juli fick hon beskedet att barnens far fått delad vårdnad. Att hennes två barn skulle bo varannan vecka med den person som gjort hennes liv till ett helvete. Som misshandlat, hotat, hatat och förnedrat henne under flera år.

I det läget såg hon inget alternativ. Hon ställde sig på rälsen och tågets kraft och fart avslutade hennes lidande. Barnen tog hon med sig in i evigheten.

Här är det säkert många som anser att kvinnan gjorde fel, att hon mördade två oskyldiga barn. Men jag säger att det är vi som gjort fel. Som samhälle.

Samhällets misslyckande

Vi har gjort så mycket fel att vi inte lyckats skydda kvinnan, hennes barn och liv. Vi har misslyckats så enormt att vi inte gav henne några alternativ. I hennes värld var döden ett bättre alternativ. Snacka om att vi misslyckats. Som samhälle.

Det gör ont i mig när jag tänker på det här, när jag tänker på hennes utsatthet, hennes hopplöshet och hennes ångest. Det gör så ont. Och något som om möjligt gör ännu ondare är att jag vet att detta inte är första eller för den delen, sista, gången det här händer. Vi har tappat greppet som samhälle i frågor som rör mäns våld mot kvinnor.

Totalt tappat greppet.

8 av 10 misshandlas av någon de känner

För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor under 2020 var det vanligast, 80 procent, att brottet utfördes av en för offret bekant person.

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 13 fall under 2020.

Det motsvarar ungefär hälften, drygt 52 procent, av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under 2020.

Kvinnor straffas för fotbollsförluster

I söndags spelades EM-finalen i fotboll mellan Italien och England. Enligt forskning från Lancasters universitet ökar våldet i engelska hem med 26 procent när England vinner och med 38 procent när England förlorar. Undrar hur det såg ut i söndags? Efter en strafförlust i en EM-final? Jag vill inte tänka på det. Eller på hur sjukt detta faktum är.

När ska det ta slut? Hur ska vi få stopp på mäns våld mot kvinnor?

Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) genomför tillsammans med SCB en trygghetsundersökning där man tillfrågar 15.000 kvinnor om ur de haft det under pandemin. Eftersom antalet samtal till Roks minskat under 2020 misstänker organisationen att det beror på att många varit isolerade med sin familj under stora delar av dygnet och därmed inte vågat eller haft möjlighet att ringa.

UN Women har gjort en uppskattning att våldet i hemmet ökat med 30 procent under pandemin.

När ska det ta slut? Hur ska vi få stopp på mäns våld mot kvinnor?

Man kan hoppas att det 40-punktsprogram som regeringen lade fram i juni inte blir en pappersprodukt. Att man inte tappar fokuset över sommaren efter regeringskaos och semestrar.

Men vi kan alla göra någonting. Det börjar med oss. Vad vi tolererar och inte, vad vi lär våra barn, hur vi pratar och kommunicerar.

Jag ger er en liten hemläxa över sommaren. Surfa in på www.huskurage.se och läs, läs och lär.

Då har vi kommit en liten bit på vägen, i alla fall.

 

Malin Öhrlund

Fler krönikor

15
Okt

Broderiets mästarinna gästar Konsulatet

Britta Marakatt-Labba är en av våra mest uppmärksammade konstnärer internationellt. Hon har kallats Broderiets mästarinna och har fått en rad utmärkelser för sitt samiska konstnärskap.
Det tog 40 år för den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba att slå igenom. I Norge var hon känd, och till viss del i Sverige. Men när en gallerist i Stockholm bestämde sig för att ställa ut Marakatt-Labbas bilder möttes hon av småspydiga kommentarer – hemslöjd är väl inget att satsa på! Nyligen tilldelades Britta Marakatt-Labba det ärofyllda Ragnar Lassinanttis kulturpris för 2021.
11
Sep

Luleå Hockey kan gå hela vägen

Luleå Hockey kan gå hela vägen

MALIN ÖHRLUND: Respekt och ledarskap är de viktigaste ingredienserna för att få stopp på hockeyns många hjärnskador. Och kanske kommer Luleå att gå hela vägen i årets SHL.
30
Aug

Lätt som det låter, fast på engelska

Lätt som det låter, fast på engelska

Att utländska ord smyger sig in i svenskan är helt naturligt. Men ibland går det till överdrift – as simple as it sounds, skriver Berndt Tiberg i denna krönika för Konsulatet.
27
Aug

Yrkesfiskarna väger lätt i forskningen

Yrkesfiskarna väger lätt i forskningen

Jonas Lundström reflekterar över naturens artrikedom och att vissa arter är naturligt sällsynta. Man kan inte alltid utgå ifrån att det beror på mänsklig påverkan.