Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

15
Apr
Här i norr åt vi pingstägg i stället för påskägg förr i tiden. Fåglarnas sexliv stämde inte riktigt överens med den kristna naturen.

I ”Mathistorisk uppslagsbok”  bjuder Jan-Öjvind Swahn på många överraskande förklaringar till det svenska köket och våra mattraditioner. Hur länge har vi ätit med gaffel? Vem uppfann konservburken? Varför äter vi ärter med fläsk på torsdagar? Hur gjorde stenåldersfolket sitt tuggummi? Allt man grubblat sig hungrig av, mättar den fd professorn och folkloristen Swahn med stor berättaraptit.

När det gäller den klassiska maträtten i norr, surströmmingen, berättar Swahn en sägen om att det började med Gustav Vasa. När Sverige låg i konflikt med Lübeck och Hansan ströps tillgången på salt så att insaltningen av strömming misslyckades – men jäsningen i tunnorna tog en helt annan vändning och den ”äkta” surströmmingen skapades. Men i själva verket är surströmmingstillverkningen en gåva från Eurasien, alltså en mycket gammal konserveringsmetod.

När det gäller påskägg handlar det om den rituella föda som förtärs i störst antal av flest människor under loppet av ett dygn eller två. Bakgrunden till påskens äggdiet, berättar Swahn, är påskfastan och fåglarnas sexliv!

När vilda fåglar och tama höns började lägga ägg på våren rådde vanligtvis fasta, och ägg var inte tillåten fastemat. Alltså måste man spara de ägg man samlade in tills fastan var slut på påskdagen. Här i norra Sverige inföll påsken ofta alltför tidigt för att det skulle finnas ägg att tillgå. Därför fick våra förfäder i norr äta ägg till pingsten i stället.

Målade påskägg omtalas under 1700-talet då det blev på modet att skicka dekorerade ägg till vänner och anställda. Traditionen övergick snabbt till skapandet av konstgjorde ägg i glas, porslin eller ädla metaller. Kulmen på denna sed blev de världsberömda Fabergéäggen som ryska tsaren gav till familjen och sina gunstlingar.

Berndt Tiberg

Fler krönikor

13
Maj

Politiker, prata ur skägget!

Det är valår. Politikerna måste visa respekt för oss väljare och prata tydligt om vad de går till val på – istället för att framstå som mediatränade strateger.
Det är valår och det märks, skulle man kunna säga. De stora tv-kanalerna laddar på med partiledardebatter. En del av det traditionella slaget med frågor och svar, andra med experter i studion och politiker som får debattera frågor som rör allt från skola, bensinpris och polis till klimat, försvar och demokrati.
06
Maj

Samhällsdebatt med insikt och känsla

Samhällsdebatt med insikt och känsla

Jag kommer till en insikt om vad jag ser i debatten: Vanliga människor som gör underverk med fläskkarré och skidbilder från fjällen, skriver och reflekterar om virus och krig med insikt och känsla.
22
Apr

Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Risk att städerna i norr blir oljeplattformar

Är det verkligen bara tillgången på el och markytor som gör att stora satsningar planeras till norra Sverige? Eller är det möjligen så att vi går med på vad som helst utan motprestationer?
15
Apr

Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

Fåglarnas sexliv gav oss påskäggen

Här i norr åt vi pingstägg i stället för påskägg förr i tiden. Fåglarnas sexliv stämde inte riktigt överens med den kristna naturen.