Diabetes typ 1 – sjukdomen som aldrig tar paus

09
Jun
MALIN ÖHRLUND: Okunskapen om diabetes typ 1 är stor, fördomarna många. Malin Öhrlund vet. För snart två år sedan ställdes familjens liv på ända. Frågan diskuteras även i Konsulatets podd "Klondike".

Fördomarna om diabetes typ 1 är många och okunskapen stor. Konsulatets sändebud Malin Öhrlund vet. Hon har nämligen ett barn i familjen med denna kroniska och livslånga sjukdom.  Frågan diskuteras också i Konsulatets podd ”Klondike”.

”Jaha, det var bara diabetes – det hade ju kunnat vara cancer eller något värre” Det här resonemanget får jag, och säkerligen många andra föräldrar till barn med diabetes höra. Ganska ofta dessutom.

Och nej, jag vill inte att mitt barn ska insjukna i cancer. Men många gånger går faktiskt cancer att bota, till skillnad från diabetes. Där finns inget botemedel, sjukdomen är kronisk och livslång.

Men då talar vi om diabetes typ 1. Här kommer nästa gissel, eftersom diabetes kommer i två former blandas de väldigt lätt ihop trots att det knappt rör sig om samma sjukdom. Följdeffekten för oss med barn som lider av diabetes typ 1 är att vi får frågan om det drabbade barnet har ätit mycket socker eller om hen är överviktig.

Nej. Och nej.

Insulinproduktionen upphör

Diabetes typ 1 är inte kopplad till övervikt, sockerkonsumtion eller andra påverkbara faktorer. Sanningen är den att man än i dag inte vet VARFÖR en person får diabetes typ 1. Det som händer i kroppen vid insjuknandet är att kroppens immunförsvar attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln och till sist slutar insulinproduktionen helt fungera.

Behandlingen för diabetes typ 1 är livslång insulinbehandling för att hjälpa kroppen att ta hand om kolhydraterna. Diabetes typ 2 är ofta en ärftlig sjukdom som också till mångt och mycket, men inte alltid, är kopplad till vår livsstil. Stillasittande jobb, lite motion, mycket kolhydratrik kost, stress och högt blodtryck är bakomliggande faktorer till diabetes typ 2. Och här kan man göra mycket själv, med en livsstilsomläggning kan många bli symptomfria och klara sig utan medicinering.

Fördomarna många

Vid diabetes typ 2 har kroppen kvar sin produktion av insulin men kroppen blir resistent mot insulinet som ska ta hand om kolhydraterna. Påverkbart, i många fall.

Fördomarna kring diabetes typ 1 är många och okunskapen är stor. Förutom frågorna om sockerintag och övervikt följer här några andra synpunkter som man gärna slipper höra som typ 1-diabetiker.

• Har ni ställt in den nu?

Svar: Diabetesen menar du? Den går inte att ”ställa in”, kroppen reagerar olika på olika saker och blodsockret är många gånger en regelrätt berg-och-dalbana. Således är svaret nej. För det går inte.

• Jaha, diabetes… Är det den allvarliga?

Svar: Nej, nej. Det är den lättsamma… Skämt åsido. Vare sig diabetes typ 1 eller typ 2 är ofarliga sjukdomar. Båda ska tas på yttersta allvar, men en typ 1-diabetiker kan vid bara en enklare felbehandling (till exempel att en okunnig medmänniska ger insulin i stället för socker vid lågt blodsocker) dö. Så är det.

• Men varför har hon så högt blodsocker just i dag?

Svar: Din gissning är lika god som min… Hon kanske håller på att bli sjuk, hon kanske är kär, hon kanske är allergisk, hon kanske är nervös, hon kanske är uppspelt, hon kanske är orolig? Man vet inte, det enda man vet är att det mesta i kroppen påverkar blodsockret.

• Så hon har diabetes? Är det typ 1 eller typ 2?

Svar: Barn drabbas, än så länge, sällan av typ 2 diabetes. Just på grund av att den är kopplad till livsstil. 900 barn drabbas varje år av diabetes. 50.000 personer i Sverige lever i dag med sjukdomen.

• Stackars flicka som har diabetes, då får hon inte äta godis…

Svar: Jodå, mitt barn äter godis. Precis som andra barn. Däremot äter hon endast lördagsgodis, och gärna på dagen. Det är lättare att reglera stora sockermängder på dagen och inte sent på kvällen/natten. En person med diabetes typ 1 bör och ska äta kolhydrater i lagom mängd för att fortsätta hjärnans utveckling.

• Ja men det finns ju så bra hjälpmedel nu för tiden!

Svar: Jaså? Har du ett barn med diabetes? Inte. Då vet du inte ett skvatt om de hjälpmedel som finns och tillförlitligheten på dessa. Givetvis är jag som förälder tacksam för att det finns tekniska prylar som underlättar för mitt barn, men det är långt ifrån någon enkel lösning. När sensorer slutar funka mitt i natten och man måste slita klister, sticka i fingrar och ge dextro. Eller när pumpen börjar tjuta på skolan så klasskamraterna tror att det är brandlarmet. Eller när pumpen slutar fungera lite i smyg så man inte märker det förrän blodsockret skenar och du blir illamående och det tar flera timmar innan det ordnar upp sig.

Livet ställdes på ända

Vårt liv ställdes på ända den 1 november 2019 när vår då sexåriga dotter insjuknade i diabetes. Ett och ett halvt år senare är den ständigt närvarande, det är en sjukdom som aldrig tar paus. Oavsett dag, tid eller plats. Den är alltid där.

I min drömvärld ökar kunskapen och forskningen kring diabetes typ 1 så vi kan få ett botemedel eller finna en orsak till VARFÖR man drabbas av diabetes typ 1.

Fram till dess, om en person med diabetes svimmat – GE ALDRIG INSULIN!

Malin Öhrlund

Fler krönikor

17
Jun

Utveckling och förändring förutsätter engagemang

Tänk vad många som skulle kunna inspireras av att det bästa livet borde levas i norra Sverige, skriver Jonas Lundström som besökt H22. Men H22 är inget fiffigt namn på en ny vätgasfabrik...

H22 fortsätter under ett par veckor till. Det är inte ett fiffigt namn på en vätgasfabrik eller en ny variant av coronavirus. Det är en stor, inbjudande utställning som tar plats i en hel stad.

En samhällsbyggnadskonferens som gör ett maraton.

10
Jun

Förbannad på föräldrar som inte sätter barnen främst

Förbannad på föräldrar som inte sätter barnen främst

Det finns föräldrar som inte är beredda att lyfta ett finger utöver att skjutsa sitt barn till och från träningen. Bristen på engagerade föräldrar är en kris för förenings-Sverige.
27
Maj

Kläm på klämdagen?

Kläm på klämdagen?

Klämdagarna tycks vara något mycket svenskt. Vi håller hårt i våra kyrkliga ledigheter även om vi inte alltid vet vad som firas. Så hur förklarar man den svenska klämdagen?
20
Maj

Vi behöver fler arbetsplatskontroller

Vi behöver fler arbetsplatskontroller

Vi behöver fler icke förvarnade arbetsplatskontroller. Folk ska inte riskera att skadas eller dö på våra arbetsplatser.