Diabetes typ 1 – sjukdomen som aldrig tar paus
)
Jun
Fördomarna om diabetes typ 1 är många och okunskapen stor. Konsulatets sändebud Malin Öhrlund vet. Hon har nämligen ett barn i familjen med denna kroniska och livslånga sjukdom. Frågan diskuteras också i Konsulatets podd ”Klondike”.
”Jaha, det var bara diabetes – det hade ju kunnat vara cancer eller något värre” Det här resonemanget får jag, och säkerligen många andra föräldrar till barn med diabetes höra. Ganska ofta dessutom.
Och nej, jag vill inte att mitt barn ska insjukna i cancer. Men många gånger går faktiskt cancer att bota, till skillnad från diabetes. Där finns inget botemedel, sjukdomen är kronisk och livslång.
Men då talar vi om diabetes typ 1. Här kommer nästa gissel, eftersom diabetes kommer i två former blandas de väldigt lätt ihop trots att det knappt rör sig om samma sjukdom. Följdeffekten för oss med barn som lider av diabetes typ 1 är att vi får frågan om det drabbade barnet har ätit mycket socker eller om hen är överviktig.
Nej. Och nej.
Insulinproduktionen upphör
Diabetes typ 1 är inte kopplad till övervikt, sockerkonsumtion eller andra påverkbara faktorer. Sanningen är den att man än i dag inte vet VARFÖR en person får diabetes typ 1. Det som händer i kroppen vid insjuknandet är att kroppens immunförsvar attackerar de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln och till sist slutar insulinproduktionen helt fungera.
Behandlingen för diabetes typ 1 är livslång insulinbehandling för att hjälpa kroppen att ta hand om kolhydraterna. Diabetes typ 2 är ofta en ärftlig sjukdom som också till mångt och mycket, men inte alltid, är kopplad till vår livsstil. Stillasittande jobb, lite motion, mycket kolhydratrik kost, stress och högt blodtryck är bakomliggande faktorer till diabetes typ 2. Och här kan man göra mycket själv, med en livsstilsomläggning kan många bli symptomfria och klara sig utan medicinering.
Fördomarna många
Vid diabetes typ 2 har kroppen kvar sin produktion av insulin men kroppen blir resistent mot insulinet som ska ta hand om kolhydraterna. Påverkbart, i många fall.
Fördomarna kring diabetes typ 1 är många och okunskapen är stor. Förutom frågorna om sockerintag och övervikt följer här några andra synpunkter som man gärna slipper höra som typ 1-diabetiker.
• Har ni ställt in den nu?
Svar: Diabetesen menar du? Den går inte att ”ställa in”, kroppen reagerar olika på olika saker och blodsockret är många gånger en regelrätt berg-och-dalbana. Således är svaret nej. För det går inte.
• Jaha, diabetes… Är det den allvarliga?
Svar: Nej, nej. Det är den lättsamma… Skämt åsido. Vare sig diabetes typ 1 eller typ 2 är ofarliga sjukdomar. Båda ska tas på yttersta allvar, men en typ 1-diabetiker kan vid bara en enklare felbehandling (till exempel att en okunnig medmänniska ger insulin i stället för socker vid lågt blodsocker) dö. Så är det.
• Men varför har hon så högt blodsocker just i dag?
Svar: Din gissning är lika god som min… Hon kanske håller på att bli sjuk, hon kanske är kär, hon kanske är allergisk, hon kanske är nervös, hon kanske är uppspelt, hon kanske är orolig? Man vet inte, det enda man vet är att det mesta i kroppen påverkar blodsockret.
• Så hon har diabetes? Är det typ 1 eller typ 2?
Svar: Barn drabbas, än så länge, sällan av typ 2 diabetes. Just på grund av att den är kopplad till livsstil. 900 barn drabbas varje år av diabetes. 50.000 personer i Sverige lever i dag med sjukdomen.
• Stackars flicka som har diabetes, då får hon inte äta godis…
Svar: Jodå, mitt barn äter godis. Precis som andra barn. Däremot äter hon endast lördagsgodis, och gärna på dagen. Det är lättare att reglera stora sockermängder på dagen och inte sent på kvällen/natten. En person med diabetes typ 1 bör och ska äta kolhydrater i lagom mängd för att fortsätta hjärnans utveckling.
• Ja men det finns ju så bra hjälpmedel nu för tiden!
Svar: Jaså? Har du ett barn med diabetes? Inte. Då vet du inte ett skvatt om de hjälpmedel som finns och tillförlitligheten på dessa. Givetvis är jag som förälder tacksam för att det finns tekniska prylar som underlättar för mitt barn, men det är långt ifrån någon enkel lösning. När sensorer slutar funka mitt i natten och man måste slita klister, sticka i fingrar och ge dextro. Eller när pumpen börjar tjuta på skolan så klasskamraterna tror att det är brandlarmet. Eller när pumpen slutar fungera lite i smyg så man inte märker det förrän blodsockret skenar och du blir illamående och det tar flera timmar innan det ordnar upp sig.
Livet ställdes på ända
Vårt liv ställdes på ända den 1 november 2019 när vår då sexåriga dotter insjuknade i diabetes. Ett och ett halvt år senare är den ständigt närvarande, det är en sjukdom som aldrig tar paus. Oavsett dag, tid eller plats. Den är alltid där.
I min drömvärld ökar kunskapen och forskningen kring diabetes typ 1 så vi kan få ett botemedel eller finna en orsak till VARFÖR man drabbas av diabetes typ 1.
Fram till dess, om en person med diabetes svimmat – GE ALDRIG INSULIN!
Malin Öhrlund