Bränslepriset har blivit teknik, inte politisk vilja

18
Mar
Att blanda dyr biobränsle i bensinen och dieseln är ingen skatt, men det fungerar som en skatt. Det är bråttom nu för regeringen att sänka priset med betydligt mer än 1,30 kronor per liter.

I mina bubblor i sociala media ser jag inlägg som talar om det orimliga i dagens bränslepriser. Mina vänner och jag i Konsulatet har i flera poddar tagit upp frågan om bränslepriserna under det år som vi har arbetat ihop. 

Nu är det uppenbart att det kommer att hända något, men frågan är vad och hur mycket som kommer att hända. Regeringen har lagt fram förslag som de säger kommer att sänka bränslepriset vid pumpen med 1,30 kronor. 

Vi har sett priserna rusa under den senaste tiden och får lära oss att det handlar om två saker: ett stigande oljepris och den så kallade reduktionsplikten. De två frågorna speglar bara halva problemet. Dagens bränslepriser i Sverige handlar om skatter. Det handlar om energiskatt, koldioxidskatt och moms på både produktionskostnaden och de tillagda skatterna.

När finansutskottet i riksdagen behandlade frågan gjorde moderaterna ett så kallat utskottinitiativ. Det är ett fint ord som betyder att de hade ett annat förslag som de ville att regeringen skulle vara tvungen att hantera och verka för att genomföra. Initiativet gick ut på att bland annat energiskatten på diesel och bensin ska sänkas till EU:s miniminivå i tre månader och att regeringen snabbt ska begär undantag från bestämmelserna i EU:s energiskattsdirektiv. Det syftar till att helt kunna ta bort energiskatten på diesel under tre månader. Moderaterna ville dessutom se förändringar av reduktionsplikten.

Moderaternas förslag samlade en majoritet i omröstningen i utskottet och regeringen ska nu vara tvungen att göra mer än vad den egentligen vill. Effekten ska bli upp till 5 kronor sänkt pris vid pumpen istället för 1,30. Regeringens företrädare kritiserade beslutet och menar att det är helt omöjligt att gå emot det regelverk för energiskatter som EU har fastlagt. Därmed tvingas de försöka något som inte kommer att lyckas, är argumentet.

Så kan en fråga reduceras till teknik. Det är politisk vilja att det i Sverige ska blandas biobränsle i bensin och diesel. Den produkten är dyrare än den fossila delen i bränslet. Det ser inte ut som en skatt, men den fungerar som en skatt. Det finns mig veterligt inget EU-förbud mot att stödja miljöåtgärder vid pump genom att harmonisera priser mellan biobränsle och fossila bränslen, så länge subventionen stöttar en miljövänlig linje.

Uppenbarligen stäms inte Finland till EU-domstolen, när deras dieselpris bara är 2 Euro per liter. Det handlar om att vilja se vad som är problemet och vad som ska göras. Det handlar också om att hitta ett förhållningssätt till när regeringen har en majoritet i riksdagen emot sig.

Vill man följa riksdagens order eller vill man dra benen efter sig? Är det precisa förslaget från majoriteten i finansutskottet omöjligt, får de väl visa en annan väg att närma sig det som är möjligt för Finland. En sak är dock säker: det behöver gå rätt snabbt och det behöver vara betydligt närmare 5 kronor än 1,30 kronor.

Jonas Lundström

Fler krönikor

17
Jun

Utveckling och förändring förutsätter engagemang

Tänk vad många som skulle kunna inspireras av att det bästa livet borde levas i norra Sverige, skriver Jonas Lundström som besökt H22. Men H22 är inget fiffigt namn på en ny vätgasfabrik...

H22 fortsätter under ett par veckor till. Det är inte ett fiffigt namn på en vätgasfabrik eller en ny variant av coronavirus. Det är en stor, inbjudande utställning som tar plats i en hel stad.

En samhällsbyggnadskonferens som gör ett maraton.

10
Jun

Förbannad på föräldrar som inte sätter barnen främst

Förbannad på föräldrar som inte sätter barnen främst

Det finns föräldrar som inte är beredda att lyfta ett finger utöver att skjutsa sitt barn till och från träningen. Bristen på engagerade föräldrar är en kris för förenings-Sverige.
27
Maj

Kläm på klämdagen?

Kläm på klämdagen?

Klämdagarna tycks vara något mycket svenskt. Vi håller hårt i våra kyrkliga ledigheter även om vi inte alltid vet vad som firas. Så hur förklarar man den svenska klämdagen?
20
Maj

Vi behöver fler arbetsplatskontroller

Vi behöver fler arbetsplatskontroller

Vi behöver fler icke förvarnade arbetsplatskontroller. Folk ska inte riskera att skadas eller dö på våra arbetsplatser.